VARVEN
I fartygspresentationen använder jag förkortningar för de flesta skandinaviska varv. Nedan framgår vad som avses med dessa förkortningar.
EMV
ERIKSBERGS MEKANISKA VERKSTAD
GV, GVA
GÖTAVERKEN-ARENDAL
KMV
KOCKUMS MEKANISKA VERKSTAD
LMV
LINDHOLMENS MEKANISKA VERKSTAD
MOTALA VERKSTAD
UV
UDDEVALLAVARVET
GVÖ
ÖRESUNDSVARVET
WÄ
WÄRTSILÄ
B&W
BURMEISTER & WAIN
MOTALA MEKANISKA VERKSTAD.
Svensk varvsindustris vagga var Motala verkstad anlagd 1822. Anläggningen kom till under bygget av Göta kanal och tillverkade maskiner och utrustningar som behövdes under detta bygge. Efterhand började man även bygga fartyg .1858 inköptes Lindholmens Warf i Göteborg för att klara av att bygga större fartyg.
1892 gick Motala Verkstad i konkurs och Lindholmen såldes på auktion. Verksamheten drevs vidare och 1920 köptes verksamheten upp av Lindholmens Verkstad, namnet ändrades nu till AB LINDHOLMEN-MOTALA.
Idag fortlever Motala Verkstad som tillverkningsindustri, fartyg har dock inte tillverkats här på mycket länge.
LINDHOLMENS MEKANISKA VERKSTAD - GÖTEBORG.
Lindholmen levererade sitt första fartyg 1848 men den egentliga verksamheten tog fart när Motala Verkstad blev huvudägare för varvet 1858. Varvet var redan från starten placerat på Hisingssidan av Göta Älv. Under depressionen i slutet av -20 talet upphörde nybyggnationen nästan helt. 1933 övertog Johnson-koncernen varvet och detta inledde en ny storhetstid för Lindholmen. 1970 övertogs varvet av Broströms som redan tidigare var ägare till Eriksberg, som ligger som närmaste granne till Lindholmen. Broströms genomförde 1971 en sammanslagning av varven.
KOCKUMS MEKANISKA VERKSTAD - MALMÖ.
Varvet har sina anor ur den industriverksamhet som F H Kockum anlade i Malmö 1840. Tillverkningen kom att omfatta ett flertal industriprodukter, bl.a. järnvägsvagnar . 1873 levererades det första fartyget från KMV. Varvet växte i omfattning och efter kraftig expansion under -50 och -60talen var varvet ett av världens största. Under tiden från och med -70talet dominerades produktionen av långa serier av stora tankfartyg. I samband med varvskrisen i slutet av -70talet tog staten över ägandet av KMV 1979 och varvet blev en del av Svenska Varv. Svenska Varvs uppgift var att omstrukturera svensk varvsnäring. 1986 fattades beslut att upphöra med all civil tillverkning av fartyg. Efter detta har varvet bland annat inriktat sig på tillverkning av ubåtar.
UDDEVALLAVARVET.
Under andra världskriget byggde USA snabbt upp sin varvskapacitet. En del av denna varvskapacitet ville man bli av med efter kriget. Skeppsredare Gustav Thordén köpte Kayservarvet, lät montera ner varvet och transporterade utrustningen till Uddevalla. Första fartyget levererades redan 1947. Trots god orderingång och utbyggda anläggningar kom varvet på obestånd. 1963 övertog staten och Eriksberg varvet. 1971 köpte staten Eriksbergs 50% och varvet blev en del av Statsföretag. 1977 fördes varvet över till nybildade Svenska Varv. Från Uddevallavarvet levererades 1978 T/T Nanny på 499.000 DW, det största fartyg som byggts i Sverige. 1986 levererades det sista fartyget från Uddevalla.
GVÖ
ÖRESUNDSVARVET- LANDSKRONA
BERGSUNDS -FINNBODA- EKENSBERG, STOCKHOLM
Bergsunds etablerades redan 1769. Någon tillverkning av fartyg kom dock inte igång förrän andra hälften av 1800-talet. Redan tidigt visade det sig att varvets placering i Mälaren vållade problem. Fartygen kunde inte vara större än att de kunde passera slussen ut ur Mälaren! Lösningen på detta problem blev att 1874 köpa in Finnboda Bruk och omvandla denna anläggning till fartygsproduktion. 1915 övertogs ägandet av Stockholms Rederi AB Svea. I slutet av -20- talet avvecklades Bergsunds och verksamheten koncentrerades till Finnboda.
1970 köptes varvet av Saléns som sedan tidigare var ägare till Ekensbergs Varv. Ekenbergs Varv låg i Mälaren och hade samma problem som Bergsunds, nämligen att verksamheten begränsades av Södertälje kanal.
I och med övertagandet av Finnboda avvecklade Saléns Ekenbergs och flyttade över utrustning och personal till Finnboda. 1974 blev Finnboda en del av de likaledes Salénägda Götaverken. 1977 införlivades Götaverken i Svenska Varv och detta innebar också att varvsverksamheten vid Finnboda avvecklades.
Götaverken Cityvarvet
GÖTAVERKEN- GÖTEBORG
Efter konkurs ombildades bolaget 1867 till Göteborgs Mekaniska Verkstad nu med sonen James i ledningen. Samtidigt flyttade varvsverksamheten över till Hisingssidan av Göta älv. Första fartyget levererades 1868 från Hisingsvarvet. 1906 övertogs ägandet av Hugo Hammar och Sven Almqvist. Nu startade också en kraftig upprustning av varvets kapacitet. 1916 fick varvet sitt namn ändrat till Götaverken. 1917 var det dags för nästa ägare, denna gång var det Broströms som tog över. Hugo Hammar kvarstod i ledningen för varvet. 1933 hade verksamheten växt så att Götaverken var världens största varv mätt i sjösatta bruttoton.
Götaverken beslutade i slutet av -50talet att anlägga en helt ny anläggning vid Arendal, längre ut på Hisingen.
När denna anläggning var klar 1963 var den unik i världen genom att det mesta av byggnationen skedde inomhus. I takt med att fartyget färdigställdes matades det ut på bädden. I takt med att Arendalsanläggningen kom i drift avvecklades också byggnationen vid det gamla cityvarvet. Den sista sjösättningen vid detta varv ägde rum 1968.
1971 övertogs ägandet av Salénkoncernen som i sin tur överlämnade ägandet till Svenska Varv 1977. Under denna sista period kämpade varvet för sin överlevnad och sökte efter alternativ till den traditionella produktionen av tank-och malmfartyg. Man försökte inrikta sig på specialfartyg, isbrytare, färjor och kylfartyg.
Det största hoppet ställdes dock till byggandet av utrustning till offshoreindustrin, särskilt då bostadsplattformar till Göteborgsföretaget Consafe. När Consafe gick i konkurs 1985 var detta något av spiken i kistan för varvsepoken i Göteborg. 1989 levererades statsisbrytaren Oden som Götaverkens sista levererade fartyg.
Götaverken Cityvarvet överlevde dock varvsslakten. Här fortsatte man, om än i bantad omfattning, med reparationer och ombyggnader av fartyg.
Götaverken Arendal
ERIKSBERG
Verksamheten grundades 1850 av Christian Barchman, då var namnet Ericsbergs metall och tackjerns-gjuteri. Till att börja med var det en vanlig mekanisk verkstad specialiserade på galvanisering. Först 1873 levererades det första fartyget, en bogserångslup. Efter detta sköt fartygsproduktionen fart och 1876 bildas Eriksbergs Mekaniska Verkstad AB. 1915 övertogs aktiemajoriteten av Broströms som förblev varvets ägare fram till varvskrisen 6 årtionden senare. 1970 övertog EMV konkurrenten Lindholmens . 1973 sålde EMV sin reparationsverksamhet till Götaverken och blev därmed ett renodlat nybyggnadsvarv. Varvskrisen under -70talet ledde 1976 till att staten blev majoritetsägare till Götaverken, samtidigt blev EMV ett dotterbolag till Götaverken.
WÄRTSILÄ, Finland
Wärtsilä hade två varvsanläggningar i Finland. Varvet i Åbo med skeppsbyggnadsanor från mitten av 1700-talet samt Helsingforsvarvet grundat i mitten av 1800talet. Från 1991 ingår dessa varv i norska Kvaerner-koncernen under namnet Kvaerner Masa-Yards.
BURMEISTER & WAIN, Danmark.
Varvet grundades 1850 i Köpenhamn. Varvet levererade 1912 världens första oceangående motorfartyg, M/S Selandia. Denna leverans ledde till en lång rad beställningar av liknande fartyg, t.ex. en serie fartyg till svenska Nordstjernan (Johnson). Utöver skeppsbyggeri blev B&W nu en betydande tillverkare av fartygsmotorer som levererats till andra varvs byggen. B&W lyckades, trots konkurs 1980, överleva varvskrisen, men 1995 drabbades varvet av nya ekonomiska problem. Efter rekonstruktion drivs verksamheten vidare.