BRYGGAN
REDERI
FARTYGSINDEX
TILLBAKA




ÅTER TILL GRÄNGES FARTYGSINDEX

GRÄNGESBERG



MALMFÄLTEN

Under 1800talets senare del blev det möjligt att bryta den svenska malmen i större omfattning och till stor lönsamhet. Först var gruvorna i Bergslagen, koncentrerade till Grängesberg. Ett stort problem var att finna lämpliga utskeppningshamnar samt att ordna transporterna dit. För Bergslagsgruvorna blev Oxelösund utskeppningshamn och 1896 bildades järnvägsbolaget Trafik AB Grängesberg-Oxelösund. Till att börja med fanns planer på att anskaffa egna fartyg för transporterna från Oxelösund men efter att dessa planer skrinlagts sköttes transporterna av Tirfing (Broströms) och Johnsons men framförallt av holländska W Müller som satte in stora moderna fartyg på malmtrafiken.

För malmfälten i Norrland fanns från 1870 planer på att bygga en järnväg från Bottenviken till norska Fagernäs, numera känt under namnet Narvik. Arbetet med denna bana gick däremot trögt och först efter det att Luossavaara-Kirunavaara AB (LKAB) bildats 1890 blev det fart på bygget. Staten tog över ansvaret för bygget som färdigställdes 1903. En av initiativtagarna till LKAB, G E Broms, insåg vikten av att säkra sjötransporterna från Narvik och Luleå. Tillsammans med några släktingar bildade han 1899 Rederi AB Luleå-Ofoten. Rederiet införskaffade 3 ångfartyg och tog dessutom charter av ett par av Johnsons malmfartyg.

1903 köpte Grängesberg LKAB. Samtidigt kom Grängesberg att överta aktiemajoriteten i rederiet AB Luleå-Ofoten. I och med detta var Grängesberg ägare av tre mindre malmångfartyg, grunden var lagd för en av Sveriges största rederirörelser.

1904 gör rederiet sina första nybeställningar av 4 fartyg och 1907 beställs ytterligare 11 nya fartyg.

VÄRLDSKRIGEN

Vid första världskrigets start 1914 bestod Gränges flotta av 16 fartyg. Kriget innebar förlust av 5 fartyg och mot slutet av kriget valde rederiet att lägga upp sin fartyg för att slippa ytterligare förluster.

För att få i gång malmtrafiken efter kriget beställde Grängesberg 1916 18 stycken motorfartyg vid en och samma beställning. Ordern gick till Götaverken efter det att planer på att anlägga ett eget varv skrinlagts. Med anledning av mellankrigstidens ekonomiska kris annulerades de fem sista fartygen i denna serie.

Inför andra världskriget hade Gränges 26 fartyg i sin flotta som dock började bli något föråldrad, det nyaste fartyget var levererat 1926. Under kriget drabbades Gränges av ett stort antal förluster. Enbart under 1940 förlorades 9 fartyg varav 4 i Narviks hamn i samband med den tyska invasionen.

Gränges var det svenska rederi som förlorade flest fartyg under andra världskriget. Totalt förlorades 16 fartyg och ett stort antal sjömän omkom. Rederiet beställde under kriget nya fartyg som ersättning för de förlorade vid Götaverken. De flesta av dessa nybyggen lades upp i avvaktan på freden. När kriget var slut stod Gränges med en stor och modern flotta redo för efterkrigstidens stora behov av malmtransporter. När man efter kriget röjde upp i Narviks hamn upptäckte man att Grängesfartyget M/S OXELÖSUND var i så bra skick att fartyget bärgades. Efter sju år på havets botten togs det bärgade fartyget till Götaverken där det renoverades och återlevererades som M/S LAIDAURE.

EFTERKRIGSTIDEN

1944 tog Gränges emot M/S RAUTAS från Götaverken. Detta fartyg var Sveriges och Europas första fartyg byggt för att kunna lasta både malm och olja, en fartygstyp som framgent skulle bli mycket vanlig. Fartygstypen var tänkt för att Gränges malmlinjer till Amerika skulle bli mer lönsamma. Tidigare hade man försökt hitta alternativa laster för returresorna till Europa men det hade visat sig att malmfartygen var olämpliga för vanliga torrlaster. Olja från Amerika på returresorna var ett mycket lämpligt alternativ. För Gränges övriga linjer var avstånden från Narvik, Luleå eller Oxelösund till hamnarna i England eller på kontinenten så korta att det inte fanns något behov av returlaster.

Efterkrigstiden blev Gränges verkliga storhetstid där man tog leverans av ett stort antal nya fartyg av allt större dimensioner. Under 50talet levererades hela 20 fartyg till rederiet.

SLUTET

I mitten av 70talet drabbades hela Grängeskoncernen av höjda oljepriser som ledde till en kraftig lågkonjunktur. Rederiet började få problem med att få oljelaster för returresorna samtidigt som efterfrågan på malm minskade. Grängeskoncernen beslöt att sälja en stor del av sina tillgångar av gruvor och järnverk. För rederiverksamheten beslutades om en kraftig minskning av tonnaget . Av en flotta på 23 fartyg vid 70talets inledning skulle 5 fartyg bli kvar, visserligen med en sammanlagd lastförmåga som var lika stor som de 23 äldre fartygen.
Denna bantning räckte dock inte för att rädda rederiets fortlevnad. I mitten av 1978 var Grängeskoncernen i akut ekonomisk kris och man beslutade att snarast sälja ut sin rederirörelse. Innan 1979 var till ända var Gränges rederirörelse helt avvecklad. Totalt hade rederiet ägt 84 fartyg samt åtta bogserbåtar under sina nära 80 år av rederiverksamhet. Av dessa fartyg var hela 48 byggda av Götaverken i Göteborg
Att bolagets korrekta namn var Trafik AB Grängesberg-Oxelösund var det få som känt till och ännu färre som brytt sig om. Innan nedgången började hann man 1971 byta namn på rederiet till Gränges AB. Detta namn hade man ju i praktiken haft hela tiden.

LAMCO

Under 60talet bildade Gränges tillsammans med bl a Betlehem Steel LAMCO (Liberian American Swedish Minerals Co). Syftet var att utvinna de malmfyndigheter som fans i Liberia I samband med detta bildades ett särskilt rederi under liberisk flagg för malmtransporter. Till detta rederi överfördes ett antal av Gränges äldre fartyg.

FFM

I slutet av 60talet gav sig Gränges in i ett samarbete med mexikanska Fertilizantes Fosfatados Mexicanes. Detta bolag var i behov av specialtonnage för transport av fosforsyra. Gränges beslöt att bygga om fyra av sina fartyg och satte in rostfria tankar. Fartygen sattes in i charter och fick då FFM som prefix till sitt gamla namn.
I malm/tankfartyget placeras den tunga malmen i fartygets mitt.
När fartyget går med olja lastas denna i tankarna under och på sidorna om malmrummet.
Bulkfartyget är konstruerat dels för malmlast, dels för mera skrymmande laster såsom kol, spannmål, fosfat etc.
Den tunga malmlasten fyller endast en del av lastrummet.




Källor



ÅTER TILL GRÄNGES FARTYGSINDEX



BRYGGAN
REDERI
FARTYGSINDEX
TILLBAKA